Historia
Vi vårdar ditt kulturarv
Borghamn Strand- ett kultur och byggnadsminne
Borghamn Strand är ett byggnads- och kulturminnesmärkt område och Vadstena enda industriella kulturminne. Området är även ett arbetslivsmuseum.
Egendomen som innefattar 22 byggnader, en vacker park och en egen hamn, är sedan 2018 familjeägt och privat med sex ställplatser, tältcamping, vandrarhem, hotell, cafe och restaurang.
Borghamns natur- och kulturförening
År 2023 startade vi föreningen Borghamns natur- och kulturförening. med syftet att tillvara ta och lyfta områdets historia vilket inte ryms inom den ordinarie hotell- och restaurangverksamheten.
Föreningens mål är att utveckla området som utflyktsmål genom att förmedla kunskap om områdets historia på ett roligt och gripande sätt. Vi vill bredda dagens målgrupp mot barn och unga.
Vi guidar gärna själva vid förfrågan och ibland guidar Upplev Vadstena på området. Det finns även möjliga samarbeten med Östgöta Dahls Hembygdsförening, Östgöta Dahls ekonomiska förening och de två stenindustrierna Borghamnssten AB samt Borghamns Stenförädling AB, på Industriarvsdagen och Kulturarvsdagen som vi hoppas kunna vidareutveckla och fördjupa.
Vill du bli en stödmedlem i Borghamns natur- och kulturförening? Maila till info@borghamn.com och betala 270kr till bg 5979-4438
Kristendomens och stenhuggerikonstens vagga
Borghamn Strand ligger vid Vätterns strand och Ombergs fot. Byggnaderna står på ett igenfyllt kalkstensbrott från 1100-talet. Alvastra kloster och 1100-talskyrkorna Väversunda, Rogslösa och Örberga kyrka, Vadstena slott, Karlsborgs fästning och Nationalmuseum samt sist och inte minst Sveriges största byggnadsverk Göta kanal är byggda av Borghamns kalksten.
På 1100-talet bjöd Kung Sverker in Cisternciernmunkar från Frankriké för att bygga Alvastra kloster som en bot för de synder han och hans hustru hade gjort eftersom munkarna var specialister på stenhuggeri och stenbyggnation.
De hittade kalksten i Borghamn och lärde upp den omgivande befolkningen till stenhuggare och smeder.
Bönderna runt om skänkte också mark och byggde Sveriges äldsta kyrkor- Väversunda, Rogslösa och Örberga och Herrestad kyrka, som bot för sina synder.
Gustav Wasa, Baltzar von Platen och Karlsborgs regemente
Gustav Wasa (1496-1560) var kung av Sverige 1523-1560 och genomförde reformationen, den evangeliska statskyrkan, och blev kyrkan överhuvud i stället för påven. Han rev därefter Alvastra kloster vars stenar sedan användes för att bygga Vadstena slott. För att färdigställa slottet bröts än mer sten i Borghamn.
Stenbrottet tillhörde från början Västerlösa gård men på 1800-talet köpte Göta Kanalbolaget stenbrottet för att kunna bygga slussar och hamnar till Göta kanal. Som arbetskraft använde sig bolaget av indelta soldater och verksamma yrkesmän på orten för att bryta sten. De flesta av områdets byggnader som vi ser idag byggdes då. 1813 döpte Baltzar von Platen området till Borghamn efter den mytomspunna Ommaborgen som ligger strax intill och den nybyggda hamnen. När kanalen var klar 1832 tog Militären över området. De omvandlade området till ett Straffläger med ett Kronokompani vars fångar bröt sten till byggandet av Karlsborg.
Arbetsförhållandena i stenbrottet var svåra och många fångar dog och begravdes i Bockakyrkogården vid Borghamn Strand. Den enda som har en gravsten här är hunden Oden. Denna hundgrav är också kulturminnesmärkt.
De som arbetade här var till största delen män dömda för lindrigare brott såsom sk. lösdrivare, eller soldater som hade stulit eller slagits, eller benådade livstidsdömda. En lösdrivare var ”en person utan fast bostad, fast anställning, medel till sitt uppehälle och som flyttar från ort till ort”. De kunde enligt 1885 års lag dömas till tvångsarbete och tvångsutskrivas till militären.
Göta kanal började byggas 1810 och invigdes 1832, men blev raskt omodern. Byggandet av Karlsborgs fästning började 1821 och den stod klar 1909. 1898 lades Kronoarbetskåren ner och soldater och fångar lämnade Borghamn och fördes till Svartsjö som hade omvandlats från ett Straffläger till ett cellfängelse.
Borghamns Turisthotell
Från år 1900 hyrdes hela området med alla byggnader ut till Vadstena- Ombergs Turistförening som från 1903 – 1923 drev Borghamns Turisthotell, känt för sitt fina badhus med ett badkar, dåtipens spaanläggning, i det nuvarande Våghuset.
Mer information om Borghamns turisthotell
Borghamns Lanthushållskola och gymnasium
1923 hyrdes hela området ut till Vadstena Folkhögskola som startade Borghamnsskolan, en lanthushållskola. Byggnaden Liden, huset på kullen, hyrdes däremot ut till turisthotell i, men rum i de övriga byggnaderna användes fortfarande till turistverksamhet under tider då Lanthushållsskolan var stängd.
1959 stängdes Borghamns turisthotell helt och Liden utnyttjades därefter som rektorsbostad.
Lanthushållsskolan bedrev internat där flickor bodde som ville lära djur- och växthållning, hantverk och laga mat. Internatet var till stor förtjusning för traktens pojkar som varje höst nyfiket inspekterade de nya flickorna som kom till internatet varje år. 1997 övergick Lanthushållsskolan till ett gymnasium som stängdes 2004.
Borghamns vandrarhem & Konferens arrenderade området därefter fram till 2018 då marken, byggnaderna och hamnen blev i privat ägo och Borghamn Strand skapades.
Verksamheten i Borghamn har genom århundaden påverkat människor och varit en stor del av deras liv
Stenhuggeriet
Jan Andersson, född 1945 har jobbat i stenbrottet, hans pappa född 1913 arbetade i stenbrottet och blev även delägare av Borghamns sten AB tillsamman med Gunnar storm. Hans pappa Nils Olov Andersson träffade hans mamma som gick på lanhushållskolan. Hans farfar arbetade som piccolo i Borghamns Turisthotell och därefter som stenarbetare. Hans farfars far arbetad som poliskonstapel i straffarbetslägret och hades oms viktigaste arbetsuppgift att prygla fångarna.
Lyssna på Jan när han berättar sin familjehistoria:
Lanthushållsskolan
Det var många elever som passerade genom Lanthushållskolan under den tid som den bedrevs mellan 1923-1975. De första åren lärde sig flickorna att slakta höns och grisar och göra korv, sticka, virka och sy samt barnkunskap. De senare åren minskade antal djur för att slutligen helt försvinna. Många gick utbildingne för att de kom från ett lantbruk, föräldrarna ville att flickorna skulle hitta en rik bonde i Östergötland eller man behövde utbildningen för att läsa vidare till t. ex sjuksköterska. Jag har intervjuat tre kvinnor som gick på Borghamnsskolan 1957 Inga Mörk född 1939, Margot Nyberg (Englund) född 1939 och Lehti Jaanus född 1938 som finns på klassfotot på skylten bakom dom om deras livshistoria som ni kan få lyssna på här: